And here we go again

Får lite flashbacks från november i fjol. När man satt här och hade bestämt sig för att låta Living gå till sl... bli en änglahäst menar jag. Det var lättnad, panik, ångest, sorg, mer lättnad, mer tårar. Nu är det inte alls lika dramatiskt och ångestladdat, men återigen har man kört fast liksom. Otto the man flyttar härifrån, de har lagt ner planerna på att få honom till start. Han blir ridhäst. Jag står handfallen och kan bara acceptera. Vilket jag gör, fullt ut. Jag är av samma åsikt som ägarna. Men det är ändå tufft. Nu ska jag bara packa ner hans grejer och se han åka liksom. Usch och fy vad tråkigt.

Men en tröst i detta är att jag inte kommer vara hästlös i sommar, jag kommer få köra häst och det känns bra, riktigt taggad faktiskt. Så jag klarar mig :)

Nu är då den stora elitloppsveckan här. Imorgon har vi städning och grillning på jobbet, och sen kommer veckan gå satans fort. Auktionshästarna ska finputsas, för att inte tala om själva auktionskvällen, den blir ju inte alls lång... Men det ska bli roligt!

I morse fann jag en ny kärlek, hjälp jag känner att mina cravings efter den här godingen kommer vara oemotståndliga hela sommaren...



Nej, ut och fodra ponnysarna, ta en dusch och sova nu va. Sov skitdåligt inatt och när klockjäveln ringde i morse sov jag som bäst i min nybäddade säng.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0