Jag har alltid vart en sucker för hallon. När jag var liten fick jag såna där literkartonger med nyplockade hallon av min farmors kompis. Jag minns det fortfarande, jag åt upp varenda hallon med andan i halsen typ, och enligt uppgift ska mina blåa ögon ha blivit stora som jag vet inte vad när jag fick syn på dom.
Och fortfarande, när jag är 20 år, så kan jag liksom inte gå förbi ett gäng hallon. Pappa ska baka en tårta till jobbet idag och han upptäckte mig liksom i färd med att stoppa ner fingrarna i en STOR skål med hallon, "stopp!! ja okej ta lite då, några till, okej lite t.. STOPP!"
Och det roliga/läskiga är att det hettar i mitt ansikte när jag äter hallon. Jag vet inte vad som händer men jag blir helt kokhet i fejjan. Vem kan förklara det? Är det kärlek?